Den förste juni gick den första prova-på-dagen någonsin av stapeln i Stockholm, på Frescati. Spelare med familjer kom från hela landet och deltog under ledning av Steve och John från Fram football Foundation i UK. En underbar dag med mycket energi för alla! Stiftelsen bidrar till inköp av s k game frames, verktyget som är förutsättningen för att man ska kunna spela. Glada att vi får vara med på ett hörn på denna fina resa. Kör hårt – för rörelseglädjen!

Läs här den inspirerande berättelsen om hur det hela började när Fredrik Quistbergs åttaåriga son en dag sa: ”Pappa, kan inte jag också få vara med i ett lag?”

Efter herrlandslagets VM-succé där de nådde ända fram till kvartsfinalen är fotbollsintresset hos min åttaåriga son på topp. Det är bara fotboll som gäller. Han vill ständigt diskutera vilket tröjnummer han ska ha och övar målgester framför Tv:n. Gång på gång spelar han upp sekvenser från olika matcher. Jag har tappat räkningen på hur många gånger vi kört Sverige – Mexiko i källaren. Han är ofta Andreas Granqvist som tar upp bollen och slänger den mot mig, målvakten Ochoa. Straffkastet går in varje gång och Granqvist jublar tillsammans med lagkamraterna.
Straffkast, kanske du tänker, nu står det väl ändå fel? Det handlar ju om fotboll detta och inte basket? Men grejen är att min son har en CP-skada och använder bland annat rullstol för att ta sig fram. Han kan inte stå eller gå själv men kan kasta ett straffkast sittande på golvet.

Jag tog kontakt med några lokala fotbollsklubbar men bemötandet var tyvärr sådant som jag tror att alla funkisföräldrar känner alltför väl igen. När du inte passar in i den förutbestämda mallen blir det svårt och krångligt. Barnets funktionsnedsättning ses enbart som problem. Det handlar, vill jag tro, inte om någon ondska eller illvilja utan kanske är det en kombination av okunskap och rädsla inför det som avviker? Att inte följa normen.

Efter några försök gav jag upp och hoppades att fotbollsintresset skulle ebba ut. Men det blev precis tvärtom, fotbollsintresset ökade. Det är FIFA som Tv-spel, samlarbilder på fotbollsstjärnor och ständigt samma fråga:
”Pappa, kan inte jag också få vara med i ett lag?”

På nätet hittade jag information om frame fotboll. En sport som utvecklats i Storbritannien. Idag finns flera klubbar över hela landet, ett eget seriesystem och egna turneringar.

Frame fotboll spelas i en bakåtvänd rullator som på engelska heter ”walking frame”. Det är en lättare boll, mindre spelyta och delar av träningen kan individanpassas så att varje spelare får chans att prestera på sin nivå. I ett klipp på YouTube förklarar sjukgymnasten Vicky Lambert att frame fotboll är en fantastisk träningsform.

Min son använder en sådan frame ibland och vi började testa. Från början var han skeptisk och ville hellre spela sittande på golvet. Men steg för steg började vi hitta olika moment som fungerade. En av de populära utmaningarna är ”spökbollen” som går ut på att i framen ta sig förbi bollen (spöket) utan att nudda den. En annan är ”kicka flaskan” som går ut på att i framen med bollen sparka ner en plastflaska fylld med grus. Får en inte ner flaskan med bollen går det bra att försöka göra det med foten.

I familjen började vi prata om att försöka starta ett eget frame fotbollslag. Vi tog kontakt med Mark Blake, en av krafterna bakom MIK Sound – Sveriges första fotbollslag för synskadade. Marks tips var att hitta en kärntrupp av spelare, gärna med engagerade föräldrar och beredskap på att allt kommer att ta väldigt mycket tid. Då tid är en bristvara för de flesta familjer, och kanske särskilt för oss funkisfamiljer, så krävdes det rejäl eftertanke.

Vi enades till slut i att vi ville göra ett försök. För vår son, för andra i liknande situation och för att visa att det faktiskt går att inkludera istället för att exkludera. Även dem med svår rörelsenedsättning ska kunna få möjlighet att spela fotboll – om de vill.

I februari månad tog vi kontakt med brittiska Frame football foundation och frågade om de kunde tänka sig att komma till Sverige och introducera sporten. De tvekade inte en sekund och erbjöd sig att, på helt egen bekostnad, skicka över två tränare och hålla i en prova på-dag. Vi bokade snabbt in lördagen den 1 juni i Stockholm.

Britternas bjussiga attityd smittade av sig och efter det har allt rullat på. En kompis ställde upp med hall och föreläsningssal för prova på-dagen, en annan fixade sponsring med nya bollar och samarbetet med den väletablerade parasportklubben Nacka HI ska resultera i en egen fast träningstid till hösten som passar spelarna.

I skrivande stund har nio tjejer och killar i åldrarna 4–12 år anmält sig till prova-på dagen. De flesta av dem har aldrig utövat någon sport förut. Och självklart välkomnar vi fler spelare, mer information hittar du på vår facebook.

I samband med prova-på dagen erbjuder vi också föreläsningen ”Frame football – A new way to play the beautiful game” som är öppen för alla intresserade.

Forskningen visar att unga med funktionsnedsättning idrottar och motionerar betydligt mindre än andra i samma ålder. Forskningen visar också att det inte är funktionsnedsättningen i sig som är orsaken utan att det framför allt handlar om okunskap hos omgivningen. Kravet på prestation blir ofta för stort, eller för litet, i förhållande till funktionsnivån.

Det behövs fler anpassade möjligheter till rörelse för barn med funktionsnedsättning. Det finns fantastiska initiativ redan idag – men det kan bli ännu bättre.

”Pappa, kan inte jag också få vara med i ett lag?”
”Visst, nu kör vi!”

Fredrik Quistbergh
Journalist, författare och en av initiativtagarna till Sveriges första Frame fotbollslag